onsdag 18 oktober 2017

Ibland är döende löv det vackraste jag vet...


Man får lov att ha vilka känslor man vill om hösten och mörkret. Efter den här blöta och kalla sommaren så känns detta näst intill som en skön årstid, förutom mörkret såklart. Jag har alltid haft svårt med detta. Jag vet inte varför men det känns värre i år än någonsin. Ingen direkt rädsla men jag är ganska noga med att tända upp och ha det ganska ljust runt omkring mig.
Den här bilden tog jag igår bland alla mina kompisar som varit oändligt vackra och hjälpsamma den här dystra sommaren. De är fortfarande underbara trots att de är döende och tackar för sig...


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar