Ett reportage om en vän, hans barn och hans älskade Åsa…

Saknad...

Detta är ett tufft reportage.
Jag började följa Åsa och Putte i samband med att reportageserien om ASIH (avancerad sjukvård i hemmet) drog igång i början av 2017. Under hösten gjorde jag den andra delen i serien och den kom att handla om anhöriga, nära och kära. Det var här som Åsa och Putte blev en väldigt viktig del av de två uppslagen i tidningarna.

Sedan dess har jag varit med dem i omgångar och när Putte hamnade på palliativvårdsavdelningen i Kristianstad i början av december så har jag dokumenterat resan mot döden på ett öppet, känslosamt och viktigt sätt.

Jag har inte berättat och skrivit om detta här i bloggen med anledning av mycket tankar och massor med känslor. Jag, hans barn, Åsa och hans moster kom nära varandra under en stund i livet som man aldrig kommer att glömma. 

Jag lärde känna Putte för en herrans massa år sedan. Han var musiker precis som jag. Vi gick runt och såg varandras spelningar lite då och då. Vår vänskap kom tyvärr aldrig närmre än så förrän under förra året när jag började dokumentera ASIH, Åsa och deras engagemang. Det var utan tvekan viktigt för Putte att låta sitt livs sista dagar dokumenteras så mycket som möjligt.

Det blev så…

Nästa fredag den tjugosjätte januari kommer Puttes begravning att hållas klockan 13.30 i Hässleholms kyrka. Om du känner att du vill hedra Putte med din närvaro så är du hjärtligt välkommen.

Ett stort reportage på sex sidor kommer i ett par olika tidningar någon gång under februari.

Här kan du läsa en del om ASIH, Putte, Åsa och flera andra:

"Vi finns i din närhet"

Putte och Åsa

Daniel och Johan kom till sjukhuset i Kristianstad i förra veckan för att hämta hem Putte